Samhällskontraktet
Det talas ibland om det så kallade ”samhällskontraktet”. Men vad är det för något egentligen, och i vilka lägen kan man åberopa det?
Inget vanligt avtal
Ett kontrakt är normalt sett en byråkratisk konstruktion där det tydligt framgår vem som är skyldig att göra vad för att kontraktet ska gälla. Ett vanligt kontrakt kan man låta en notarius publicus i Stockholm vara med och signera för att få en oberoende parts intygande om att bägge parter är fullt ut med på avtalet. Samhällskontraktet är mer abstrakt. Faktum är att det ofta kan vara så att man önskade att det fanns en notarius publicus i Stockholm som då och då kunde gå upp till politikerna och påminna om att det finns.
Du ger upp frihet – staten skänker trygghet
De första som började formulera tankar om ett samhällskontrakt var de tidiga liberala filosoferna Hobbes och Rawls. Det är det här som gett upptakt till dagens system med politiska partier och representativ demokrati. Samhällskontraktet går i korthet ut på att du ger upp lite av din frihet, genom att betala skatt och följa även lagar du tycker är dumma. Politikerna i sin tur ansvarar för att du ska vara skyddad mot både inre och yttre hot genom att bygga upp polis och militär. I takt med att skatterna ökat och staten tagit mer ansvar har detta utökats till att i de flestas ögon även gälla den generella välfärden i form av skola och sjukvård.
Samhällskontraktets utmaningar
De två största hoten mot samhällskontraktet kommer från de två parter som anses ha kommit överens om det. Om medborgarna i större grad börjar strunta i lagar och tillskansa sig förmåner kommer samhällskontraktet förr eller senare falla. Det kommer helt enkelt rinna ut mer pengar än det kommer in. Om staten å sin sida bryter mot samhällskontraktet genom att sluta bekämpa brott kommer skatteviljan minska. Alternativt så kommer staten bli så pass auktoritär att skadan och frihetsförlusten överstiger nyttan.